 |
|
|
 |
|
Idag är det inte lika mycket aktivitet i Bastedalen som det varit tidigare, mesta "trafiken" sker sommartid, då området är attraktivt och välbesökt.
Annat var det förr när tegelbruket var igång, det sysselsatte många arbetare. Det vi idag kallar "Kasern" fungerade som arbetarbostad.
Bastedalen från sjösidan
Bastedalen från sjösidan
Sjöfarten i Vättern är ungefär 5000 år, det vittnar hällristningar om. Bastedalen har under lång tid varit en betydelsefull hamn. Vätterbyggdens vikingar härjade på Östersjön, men sjöfartens uppsving kan härledas till byggandet av kloster runt sjön.
Alvastra kloster började byggas år 1143, även Vadstena kloster är exempel på kloster som uppförts vid Vättern.
Hargebornas ankomst till Jönköping på den tiden det begav sig, för ca 150 år sedan, var ett säkert vårtecken. Så fort isen brutit upp begav sig hargeborna till Jönköping i sina råseglare, stora båtar som kunde ta upp till 70 tons last. De var fullastade med kalksten och endast 40 cm fribord fanns till vattenytan. Resan kunde ta 7-8 timmar i bästa fall, annars kunde färden ta upp till en vecka.
Anknytningen till Harge kunde förklaras av järnhanteringen vid Lerbäcks bergslag samt urkalskstenens förkomst i Hammars socken.
I Bastedalen finns mer än 300-400 år gamla kalkbrott. Den användes både av glasbruket i Hammar och tegelbruket nere i Bastedalen. Man gjorde ungefär 3 miljoner tegelstenar om året på 1920 -talet. Tegel som fraktades mellan olika hamnar runt om i Sverige av ett 10-tal fartyg.
Platsen där Kinaträdgården idag ligger, var ett av flera dagbrott där Harge bruk bröt kalksten, fältspat och maromor. Det sägs att brytningen började redan på 1600-talet, med leveranser till Huskvarna vapenfabrik och Taberg. Brytningen av kalksten pågick ända till slutet av 1920-talet då den sista lasten skeppades ut från hamnen i Bastedalen.
Från mitten av 1800-talet fram till 1961 fanns även ett tegelbruk i Bastedalen, Harge bruk och när det revs i början av 1990-talet var det ett av det bäst bevarade tegelbruket i Sverige.
Bastedalen var under en lång period känt för sitt tegelbruk, bruket sysselsatte många arbetare. Det mesta kretsade kring bruket, fisket och sjöfart.
Runt omkring hamnen togs även lera upp från marken för att användas i tegeltillverkningen, det visar sig än idag, då det finns många små "dammar" som bildats efter att man tagit lera.
Här renoverades gamla båtar och nya båtar byggdes, under vintertid fick varvets segelsömmare se till att laga trasiga segel. Lokalen användes som danslokal av traktens unga. Det var inte populärt hos segelsömmaren, men de danssugna ungdomarna hörde sig för med herr Giöbel och fick tillåtelse. Till allas glädje föll det hela mycket väl ut, bänkar och bord ordnades i lokalen och mycket musik och dans blev det!
Sommartid fanns det även en dansbana i området, den låg på gärdet söder om huset "Kojan" ligger idag. Man gick man ur huse för att hjälpas åt att bygga dansbanan och tillhörande byggnad. Klubbstugan användes regelbundet av medlemmarna och där förekom både dans och gymnastikuppvisngar. Bastedalen hade även ett framgångsrikt bandylag och fotbollslaget bildades 1919.
Här ses dansbanan, området är idag helt förvildat.
Bild från Oves Blogg.
Här ses dansbanan, området är idag helt förvildat.
Bild från Oves Blogg.
Råbocken var som båttyp typisk för Vättern, men kunde även ses på Östersjön. En klinkerbyggd båt med mycket breda plankor, platt akter och brett runt skrov samt ett skuret råsegel. Skrovet var med andra ord mycket krafigt och bestrukit med tjära både invändigt och utvändigt.
Besättningen bestod av två man som valdes ut bland bönderna, för enligt ingenjör Giöbel i Bastedalen " ingen annan förstod att sköta de egendomliga grejorna på dessa egendomliga farkoster".
År 1871 återstod endast fyra råbockar kvar, varav en Elgen, byggdes om till galeas och seglade till 1897 då hon sjönk utanför Dramaten i Stockholm, hon var då en av de äldsta seglande fartygen i Europa. De andra sista råbockarna förutom Elgen var; Norden, Styrbjörn, Snäckan och Hjorten.
Bastedalens fiskodlingsanstalt
Bastedalens fiskodlingsanstalt, bedrev insamling från1890 talet och till år 1949. Odlingen ägdes av Hushållningssällskapet i Örebro län och låg någon mil söder om Askersund. Odlingsverksamhetenkan följas i sällskapets årsberättelser som förvaras på Arkivcentrum i Örebro. Från 1925, då odlingen upprustades, tog man inomkring 100 liter rödingrom flertalet år (gav ca 500 000 rödingyngel). En viss del återutsattesi Vättern men odlingen tycks i första hand syftat till att försörja lämpliga sjöar i länet medrödingyngel. Ynglet från Vättern ansågs förträffligt. Bl a introducerades röding i sjön Unden med Vättern material från Bastedalen ca 1895 (ur verksamhetsberättelsen 1925)
Som romleverantörer anlitades endast Vätternfiskare från Örebro län. Betydande leverantörer var fiskarfamiljerna Ring och Allvin bosatta på ön St Röknen. Deras lekfiskeplatser var grundområdena syd och väster om ön. Några handlingar om enskilda romleveranser från lekplatser i Vättern har inte kunnat hittas på Hushållningssällskapet eller Arkivcentrum och kan vara utgallrade.
Sedan Bastedalens fiskodling blivit nedlagd 1950 fortsatte rominsamlingen från Vättern i blygsam skala till odlingarna i Carlslund och Grängshyttan ett par år in på 1950-talet.
Här ser ni hamnen och tegelbruket från en annan vinkel
Bastedalen och tegelbruket
Bastedalen och tegelbruket
Längst fram på bilden syns Post-Bertil Andersson.
Bild från Oves Blogg.
Längst fram på bilden syns Post-Bertil Andersson.
Bild från Oves Blogg.
Som tidigare nämnts fanns här även ett bandylag som var riktigt framgångsrikt. Matcherna spelades ofta i lergropen. Här nedan finns en bild från 1936 när laget vann över Motala.
På bilden syns, stående från vänster;
Leo Andersson, Hugo Andersson, Börje Johansson, Rune Karsberg, Anse Jonsson, Valter Johansson, Nisse Persson, Torsten Jonsson, Hadar Jonsson, Sven Jansson, och Valle Eriksson. Knästående: Bertil Andersson, Evert Sjöö och Göte Persson.
Bastedalens Bandylag anno 1936!
Bild från Oves Blogg.
Bastedalens Bandylag anno 1936!
Bild från Oves Blogg.
På Villa Vettra har många barn tillbringat några veckor om sommaren. Kolonin ägdes under många år av Stockholms stad.
Villa Vettra ägdes av Elvira Giöbel, den användes fram till 1944 som husmodersskola. Därefter sålde hon området till Enskede Skollovskoloni som under årens lopp har haft många barn här på koloni. I början rörde det sig om pojkar som var på koloni; de större barnen fick hjälpa till med skördearbete och andra sysslor på gårdarna runt om. Viktigt var simkunskapen som prioriterades. Koloniverksamheten har pågått under många år.1956 blev det ett rejält uppsving då ett stort antal ungdomar kom till Villa Vettra från Ungern, där Sovjet hade invaderat landet.
Numer är det KFUM Örebro som har sommarlovskollo, Enskede kommun är borta ur bilden sedan flera år tillbaka.
Villa Vettra.
Bild från Oves Blogg.
Villa Vettra.
Bild från Oves Blogg.
Här ser ni vyn utöver Vättern från koloni Vettras sjösida.
Vy ut mott Vättern från kollo Vettras båthus
Vy ut mott Vättern från kollo Vettras båthus
I Bastedalen finns även Kinaparken med Herrgården. 1933 drabbades Bastedalen av en storbrand och Herrgården brann ned till grunden på bara några timmar. Herrgården ägdes då av markana Giöbel som bara fick med sig några plagg ut i den kyliga oktobermrogonen, försäkringsvärdet var 45 000 och branden orsakades förmodligen av en spricka i skorstensmuren.
Herrgården och Kinaparken ägs idag av Pia Stenströmer.
Så här såg det ut efter branden. Bilden publicerades den 25 oktober 1933.
Bild från Oves Blogg
Så här såg det ut efter branden. Bilden publicerades den 25 oktober 1933.
Bild från Oves Blogg
HARGE
Byggd: Wennbergs mekaniska verkstad i Karlstad, 1907.
Material: Järn och stål.
Längd: 16.33, Bredd: 3.56.
Bogerbåt.
Hemmahamn: Karlstad.
Harge byggdes 1907 vid C J Wennbergs mekaniska verkstad, i Karlstad. Båten var beställd av Harge Bruk för att användas som bogserbåt i norra Vättern där man drog pråmar med sand upp till Hammars glasbruk. Harge såldes 1938 till Motala och namnändrades till Wulf.
År 1958 byggdes hon om till passagerarbåt och fick namnet Kind. Under en kort period trafikerade fartyget Göta Kanal. Såldes 1960 till Stockholm och fick namnet Blidö men sattes aldrig i trafik utan lades senare upp med namnet Rannick.
Under 1980-talet renoverades fartyget till samma utseende som då hon gick som bogserbåt och hon återfick namnet Harge. Fartyget köptes 2009 av en grupp personer aktiva i Ångbåtssällskapet Polstjärnan i Karlstad och togs tillbaka till Karlstad. Harge har original ångmaskin och vedeldad panna.
Harge i Grönsundet utanför Bastedalen och Hargs bruk med pråmarna Frey och Oden
Harge i Grönsundet utanför Bastedalen och Hargs bruk med pråmarna Frey och Oden
|
|
 |
|
|
|