 |
|
|
 |
|
Här kan ni gå in för att se det aktuella vädret. Det här är en norsk vädersite som är mycket bra!
http://www.yr.no/sted/Sverige/Örebro/Bastedalen/
Cumulus mediocris (medelstora stackmoln)
Cumulus mediocris (medelstora stackmoln)
Alla har vi väl tittat upp på himlen och beundrat/begrundat hur molnen formaterar sig. Visst har vi även märkt att det finns personer som faktiskt kan förutsäga vädret utifrån hur molnen ser ut. Något som vi alla faktiskt kan träna oss i, dessutom oerhört nyttigt för "sjöfolk"!
Bilder och text är från SMHI:s hemsida.
Titta, läs och lär!
Cumulus humilis (lätta stackmoln)
Stackmoln är typiska sommarmoln. När solen värmer, stiger varma luftbubblor från marken. Om de bara någon eller några kilometer upp i atmosfären möter varmare och lättare luft, t.ex. i samband med högtrycksväder, så bildas små bomullsliknande, ganska platta, stackmoln när vattenångan kondenserar till små droppar.
Stackmoln som inte växer sig större än som på den här bilden, innebär mycket liten risk för nederbörd senare under dagen. Oftast fortsätter det att vara vackert väder fram till kvällen, då stackmolnen upplöses när solen slutar värma. Dessa små stackmoln kallas även "vackertvädersstackmoln".
Cumulus mediocris (medelstora stackmoln)
Redan innan de uppstigande luftbubblorna når stratosfären kan de, ofta på 3-6 km höjd, komma in i områden med varmare och lättare luft, varvid tillväxten bromsas. Dessa moln är något högre än föregående typ, ungefär lika höga som breda. De kan ha en mer blomkålsliknande form, men ger ej någon nederbörd. De här molnen kan emellertid också vara övergångs-former till C. congestus och Cumulonimbus. Dessa medelstora stackmoln kallas ibland även blomkålsmoln.
Cumulus humilis (lätta stackmoln)
Cumulus humilis (lätta stackmoln)
Cumulus congestus (upptornade stackmoln)
Om det är kallt och fuktigt i atmosfären kan stackmolnen fortsätta att växa och bli större. Ofta växer de på höjden och blir högre än de är breda. Molnen växer så länge de är varmare än den omgivande luften. Efterhand får de ett blomkålsliknande utseende och sträcker sig allt högre upp på himlen. Om molnen blir så stora som på den här bilden redan på förmiddagen, är det risk för regnskurar på eftermiddagen.
Cumulus congestus (upptornade stackmoln)
Cumulus congestus (upptornade stackmoln)
Cumulonimbus (bymoln, åskmoln)
På 9-12 km höjd kommer den uppstigande luften in i stratosfären, ett luftlager där temperaturen inte längre avtar med höjden. Luftbubblorna har där svårt att tränga högre och molnets översida börjar därför omformas och får ett karakteristiskt städformat utseende. När stackmolnen har tornat upp sig såhär högt, fryser vatten-dropparna i toppen (7-10 kilometers höjd) till små iskristaller, vilket ger skurmolnet dess typiska suddiga bomullsliknande utseende. Nederdelen av det tjocka molnet ser mörkt och hotfullt ut.
Under molnet faller regn eller hagel som ger en skymmande ridå. Om cumulonimbusmolnet närmar sig kan det snabbt bli oväder med störtskurar och kraftiga vindbyar. Det åskar ofta ur så här välutvecklade bymoln, särskilt om det är varmt och kvavt (värmeåskväder
Cumulonimbus (bymoln, åskmoln)
Cumulonimbus (bymoln, åskmoln)
Cirrus uncinus (skidspetsmoln)
Tunna vita molntrådar som drar upp på en annars klarblå himmel, ser kanske inte så hotfulla ut. Men se upp om dessa fjädermoln har krokar i änden och tätnar mot horisonten! Fortsätter de att dra upp på himlen, kan det vara ett lågtryck som är på väg. Nederbörden är kanske framme inom ett dygn. Fjädermolnen består av små iskristaller och ligger vanligen på 7-10 kilometers höjd.
Cirrus uncinus (skidspetsmoln)
Cirrus uncinus (skidspetsmoln)
Om fjädermolnen följs av en tunn vit slöja av moln som efterhand täcker större delen av himlen, är det ännu ett tecken på att ett lågtryck och neder-bördsområde är på väg. När solen skiner genom det höga slöjmolntäcket, bryts ljuset i molnets små iskristaller. Då bildas en ljusring, som kallas halo, kring solen. En halo kan alltså vara tecken på nederbörd, troligen inom ett halvt dygn.
Cirrostratus (slöjmoln)
Cirrostratus (slöjmoln)
När ett lågtryck och nederbördsområde närmar sig, följs slöjmolnen av skiktmoln som ligger lägre (på 3-7 kilometers höjd) och består av vattendroppar. Solen skiner genom molntäcket som genom en mattglasskiva och snart försvinner den helt bakom det allt tjockare och gråare skiktmolntäcket. Om det ser ut som på den här bilden, är det kanske bara fråga om någon eller några timmar innan nederbörden börjar.
Altostratus (skiktmoln)
Altostratus (skiktmoln)
Böljemoln bildas genom konvektion (varma luftbubblor stiger) eller turbulens (små oordnade luftrörelser) i ett skikt av atmosfären. Böljemolnet består av många separata molnelement. Varje molnelement sammanfaller med stigande luft. I strimmorna av blå himmel emellan molnelementen, sjunker luften. Om man flyger genom ett böljemolntäcke kan den stigande och sjunkande luften kännas som skakighet (turbulens). Böljemoln består av vattendroppar och ligger på medelhöga nivåer (3-7 kilometer).
Altocumulus (böljemoln)
Altocumulus (böljemoln)
Altocumulus floccus (tofsformade böljemoln)
Sådana här molntofsar ger ett oroligt intryck när de visar sig på himlen. Man ser att det är instabilt i atmosfären. Stora omvälvningar kan vara på gång. En åskfront kanske närmar sig bortom horisonten. Inom några timmar kan en tjock vägg av mörka moln rulla in och ge kraftiga skurar med blixt och dunder.
Altocumulus floccus (tofsformade böljemoln)
Altocumulus floccus (tofsformade böljemoln)
Altocumulus lenticularis (linsformade böljemoln)
Ibland kan vackra linsformade böljemoln uppträda på himlen. De bildas i lä av bergkedjor och kallas också lävågsmoln. När vinden blåser över bergen kan luften röra sig i vågor flera hundra kilometer efteråt. I vågtopparna bildas linsmoln. En förutsättning för att linsmoln skall bildas är att atmosfären är stabil. Inga dramatiska väderförändringar att vänta alltså.
Altocumulus lenticularis (linsformade böljemoln)
Altocumulus lenticularis (linsformade böljemoln)
Stratocumulus radiatus (valkmoln i långa band)
Vanligtvis lågt liggande moln på 600-1000 meters höjd. Molnen består av små vattendroppar. Den här typen av ordnade molnband bildas främst när det är friska vindar och de ligger då längs med vindens riktning. Dessutom finns ofta en inversion (där tempe-raturen ökar med höjden) just vid molnens ovansida.
Vidare anses det att dessa molngator bildas genom att de svaga uppvindar som skapar molnen ordnar sig i just rulltårteliknande system. Molnen bildas då som på ett löpande band och områden däremellan förblir molnfria genom nedsjunkande rörelser. Varför denna slags ordning skapas är dock inte klarlagt. Molngator anses vara vanligast på våren över land vid kyligt väder, men kan även förekomma under hösten.
Stratocumulus radiatus (valkmoln i långa band)
Stratocumulus radiatus (valkmoln i långa band)
Teckenförklaringar vädret YR.no
Här kommer teckenförklaringar till YR.no, inga konstigheter alls!
Jag har valt att länka till YR.no då jag tycker att den är bra och samtidigt kan det vara bra att få öva på norskan!
Ha de´som man säger i Norge!
|
|
Dag |
Natt |
Mørketid |
|
Sol/klarvær
Sol/klårvêr
Sun/clear sky
|
Symbolnr. 1 |
Symbolnr. 1 |
Symbolnr. 16 |
|
Lettskyet
Lettskya
Fair
|
Symbolnr. 2 |
Symbolnr. 2 |
|
Delvis skyet
Delvis skya
Partly cloudy
|
Symbolnr. 3 |
Symbolnr. 3 |
Symbolnr. 17 |
|
Skyet
Skya
Cloudy
|
Symbolnr. 4 |
Symbolnr. 4 |
Symbolnr. 4 |
|
Regnbyger
Regnbyer
Rain showers
|
Symbolnr. 5 |
Symbolnr. 5 |
Symbolnr. 18 |
|
Regnbyger med torden
Regnbyer og torevêr
Rain showers with thunder
|
Symbolnr. 6 |
Symbolnr. 6 |
|
Sluddbyger
Sluddbyer
Sleet showers
|
Symbolnr. 7 |
Symbolnr. 7 |
|
Snøbyger
Snøbyer
Snow showers
|
Symbolnr. 8 |
Symbolnr. 8 |
Symbolnr. 19 |
|
Regn
Regn
Rain
|
Symbolnr. 9 |
Symbolnr. 9 |
Symbolnr. 9 |
|
Kraftig regn
Kraftig regn
Heavy rain
|
Symbolnr. 10 |
Symbolnr. 10 |
Symbolnr. 10 |
|
Regn og torden
Regn og torevêr
Rain and thunder
|
Symbolnr. 11 |
Symbolnr. 11 |
Symbolnr. 11 |
|
Sludd
Sludd
Sleet
|
Symbolnr. 12 |
Symbolnr. 12 |
Symbolnr. 12 |
|
Snø
Snø
Snow
|
Symbolnr. 13 |
Symbolnr. 13 |
Symbolnr. 13 |
|
Snø og torden
Snø og torevêr
Snow and thunder
|
Symbolnr. 14 |
Symbolnr. 14 |
Symbolnr. 14 |
|
Tåke
Skodde
Fog
|
Symbolnr. 15 |
Symbolnr. 15 |
Symbolnr. 15 |
Symbola er laga av Knut Karlsen.
Vindpilar
Forklaring til vindpilane
Strekane på vindpilane viser kor sterk vinden er:
| Halvstrek: 2,5 meter i sekundet |
|
|
|
|
|
| Helstrek: 5 meter i sekundet |
|
|
|
|
|
| Trekant: 25 meter i sekundet |
|
|
|
|
|
Når fleire strekar står ved sidan av kvarandre, må du summere saman styrken:
- Viser 10 meter i sekundet
- Viser 17,5 meter i sekundet
- Viser 40 meter i sekundet
- Viser 55 meter i sekundet (!)
|
|
 |